En underbar dag

Kom hem från grillningen med ett leende på läpparna =)
Har haft en helt otrolig kväll. Den går inte att beskriva. Att så många människor som jag inte känner kan få mig att känna mig så välkommen. Kunde verkligen slappna av och bara ha kul.
Och så min "date"... Vet inte var jag ska börja... Han är helt otrolig!!! Ord räcker inte att beskriva honom, man måste träffa honom för att förstå. Jag är så glad att jag får lära känna honom. Och hur mycket jag än önskar att omständigheterna vore annorlunda så har de ju skapat honom till den han är idag. Önskar jag kände honom innan allt hände, samtidigt som jag ändå är lite lättad att jag inte gjorde det, för det hade nog varit jobbigt att gå igenom.
Jag tror ta mig tusan att jag börjar skapa mig ett riktigt liv här upp och det känns så bra!!! (Tyvärr Annica, jag kanske inte kommer hemmåt änn på ett tag...)

När jag nu kom hem så slog jag ju givetvis på datorn för att lägga till några av mina nyfunna vänner på facebook. Samt givetvis för att skriva detta innlägg. Inser att jag verkligen måste ta bort funktionen på msn som gör att den startas automatiskt när datorn gå igång...
Nu fick jag träna på min holländska igen vilket givetvis är kul men frustrerande när jag inte förstår allt (den är riktigt riktigt ringrostig nu... suck!). Men framför allt väckte det en massa tankar och kännslor till liv... För det var inte riktigt vem som helst jag pratade med... Nämligen Hans pappa... Vi fick en bra kontakt när jag var i Holland och jag har faktiskt pratat mer med honom än Han efter Holland. Vilket kanske inte är så konstigt i och för sig. Fick reda på att en killkompis där nere väntade barn, vilket var kul att höra! Och så frågade pappan om jag hade någon kontakt med honom... Vad ska man säga!?!? Jag strualde not till saker ordentlig när jag var där nere, och är inte säker på att de faktiskt vill ha kontakt med mig... Så jag sa faktiskt som det var, men undrar nu i efterhand om det egentligen var så smart.
Önskar att den här kvällen hade fått sluta "bra". Hade så gärna gått och lagt mig med ett leende på läpparna, men så lär det inte bli nu. Kommer säkert ligga och fundera på vad min komentar har "ställt till" med...
Ibland är jag för ärlig och tänker inte riktigt efter ordentlig innan jag öppnar käften...