Han har hittat en annan och pratar om att de kanske flyttar ihop till hösten...
Trodde inte att det skulle kännas så mycket som det gör. Det gör ont och jag är ledsen! Jag gillar honom fortfarande... Hoppet kanske inte var så stort, men det fanns en liten gnutta kvar iaf och nu måste jag försöka släcka det helt, suck!
Jag är ändå på något konstigt vis glad. Glad för hans skull och att jag nu MÅSTE gå vidare och antagligen så kommer jag må bättre av att det gick så här. Men just nu gör det ändå ont...
Det som känns värst var att när han sagt det och jag blev förvånad så hävdade han att han nämnt det tidigare. Jag kan säga att om han sagt något sådant tidigare så skulle jag verkligen ha kommit ihåg det!!! Tro mig jag hade kommit ihåg det!
Han kanske har gett någon snabb hint i förbifarten som han hoppades på att jag skulle märka och lägga ihop 1 och 1 och få det till 2. Men det har jag inte...
Han var uppenbarligen rädd för att säga det till mig då han var rädd att såra mig. Det kan jag förstå men det känns som ett större svek från hans sida att inte kunna stå för det och vara ärlig mot mig.
Och jag som köpte en liten present till honom förra helgen... Nu känner jag mig ju bara dum! Det var ju ingen "kärleks" present men hade jag vetat det jag vet nu hade jag nog inte köpt något.
Äh... han vet om att jag köpt något så då får han det ändå (för jag vill inte ha det! Det passade ju honom och hans person så bra, det var ju därför jag köpte det. För när jag såg saken tänkte jag genast på honom....). Frågan är bara hur och när han ska få detta!?
Kanske ska ta risken att skicka det med posten ändå, det kan ju inte mer än att gå sönder...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar